E N G E L K O N S T

Som att skrika i en tunnel
Sköljer det över mig gång på gång
Blockerar alla minnen
Alla andra intryck

Som att vandra ensam i stora salar
Ensam med det ofrivilliga ekot
Jag försöker smyga, tassar tyst
Håller för öronen, blundar hårt
Allt för att komma undan

Som att fastna i samma rum för alltid
Varje sekund, varje ögonblick
Upprepas om och om igen
Försöker springa härifrån, vill fly
Men vaknar med ett ryck
och det kryper spindlar överallt

Engelflickan November -10