Mina änglar


Mitt hjärtas slag blir dovare
för varje flyktig tanke
som leder mig till dina minnen

Med sådan äkthet vibrerar känslorna inom mig
att de kunde varit annat än det abstrakta
en känsla kan tyckas stå för

Ifrågasätter dess ickeexisterande existens
när det känns som att jag ska bli nermald,
svald och utspottad av mitt egocentriska inre

Skoningslöst utan en tanke på empati och finkänslighet
förgör de mig sakta, mina änglar
Åh mina änglar, hatade älskade änglar

Ni kallar dem känslor, jag kallar er änglar
som enda vänner i det djupaste av mörker
viskar ni efter mig. annat än att bågna
under tyngden av viskningarns innebörd
finns inte hos mig

Fast i skruvstädets obevekliga grepp
med rakbladens hot riktat mot hjärtat
är jag fast i min spiral där änglarna
bestämmer hur, när och var

Som fast under ytan när lungorna skriker efter luft
hör jag mina hjärtslag bli än dovare
trots tidens minimala bortfall

Det som bara var en sekund har förvandlats till
ännu en tidsålder av skam och saknad
mina änglar är mätta för stunden
nöjda med den spruckna själen som blev jag
och allt jag gjorde var att tänka på dig

Engelflickan September -10


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0