Vita vingar i den mojnande vinden


Som olja på vita vingar av fjädrar
Svärtar ner och förstör
Det oskuldsfulla vackra brast
Hjärtan som brann klappar i otakt nu
Kanske är allt förstört av orden som aldrig sades
Inte förrän nu när allt redan är för sent

Attraktionen sådde ett frö
Passionen fick det att växa och slå ut i en vacker blomma
Ärligheten skulle grott rötterna som klarar de starkaste stormar
Ingen kunde veta att rötterna aldrig fanns där
Vinden i stormen viskade om evig kärlek
Det mojnade ikväll

Engelflickan September -10


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0